måndag 28 september 2009

Kommande möte

Den 9 oktober skall vi träffa Nätverket för Vindbruk och pressentera projektet vindKRAFT & KULTURmiljö.

Lilla Hökås, ett exempel S om Borås

I de gamla utmarkerna sydväst om Borås ligger Hökås, en 208 m hög kulle där ett 70 m högt vindkraftverk togs i drift i december 2007. Vi tog oss en titt på det hela för att se hur det påverkar sin kulturmiljö.



Ungefär 5 km VSV om verket ligger det gamla textilindustrisamhället Rydal, som är klassat som riksintressant kulturmiljö (P 64). I vissa vinklar kan verket skymtas från Rydal, men det utgör inget störande eller dominerande element i miljön. Man kan anlägga perspektivet att verket kan betraktas som en modern kommentar till den äldre industrin, som finns på platsen därför att Viskan utgjorde en oumbärlig energikälla. På samma sätt som vinden är energikällan för det moderna kraftverket halvan mil bort. I ett sådant perspektiv kan vindkraftverket nästan sägas komplettera Rydals kulturhistoriska värden. Formuleringen kring riksintresse Rydal lyder:

Rydal [P 64] (Kinna sn). 6385/1314
Motivering:
Bruks- och industrimiljö kring Rydals bomullsspinneri av stor betydelse för förståelsen av industrialismens genombrott och textilindustrins utveckling under 1800- och 1900-talet.
Uttryck för riksintresset:
Ryds förläggargård, fabriksbyggnader och disponentbostad från 1850-talet, arbetarbostäder längs bruksgata från 1870-1910-talen, skola och minuthandel, ekonomibyggnader från tidigt 1900-tal, egnahemsområdet "Svalan", ett av Sveriges få sk stjärnhus, från 1949.
I området ingår även:
Ett röse, en stensättning, en rest sten och en minnessten.




Hyssna kyrkby ligger ungefär 7 km SO om verket. Miljön består av en dalgång med vattendraget Surtan, en medeltida kyrka och en ny kyrka samt en äldre kvarn. Området är klassat som riksintresse (P 71). Framför allt fanns en farhåg att ett vindkraftverk skulle konkurrera med upplevelsevärdet fårn den båda kyrkorna. På plats kunde vi konstatera att verket vid denna årstid inte ens syns från den gamla medeltida kyrkan och att det inte på något vis utgör ett dominerande inslag i förhållande till den nya kyrkan (se bild, verket anas strax till höger om kyrktornet). Från den gamla vattendrivna kvarnen (med tillhörande såg) syns vindkraftverket över huvud taget inte. Formuleringen kring riksintresse Hyssna lyder:

Hyssna [P 71] (Hyssna sn). 6386/1305
Motivering:
Kyrko- och bymiljö med väl sammanhållen outskiftad bebyggelse.
Uttryck för riksintresset:
Hyssna gamla kyrka från medeltid och 1700-tal, Hyssna och Melltorps byar med gårdsbebyggelse på tomter från tiden före laga skiftet och välbevarade byggnader från 1700- och 1800-talet, kvarn.




Man kan konstatera att det i fornminnesregistret inte finns så mycket att ta hänsyn till i förhållande till verket. Det finns inga fornlämningar i direkt närhet, å andra sidan ligger platsen i skogsmark och vi vet av erfarenhet att skogsmarken är synnerligen dåligt inventerad så att där inte finns något registrerat behöver inte betyda att det inte finns något där.

För att dubbelkolla så att det inte finns något från Skogsstyrelsens Skog och Historia-inventering som inte registrerats i fornminnesregistret kontrollerades funktionen Skogens Pärlor på skogsstyrelsens hemsida. Det ger även en möjlighet att få ett intryck av om det finns nyckelbiotoper eller andra naturvärden på platsen. Ett naturreservat ligger några hundra meter väster om kraftverket.

Vid besök på plats kunde man redan vid naturreservatet tydligt höra ljudet från vindkraftverket. Den västra delen av naturreservatet är med andra ord ingen miljö med endast naturens ljud, utan klart påverkad av moderna exploateringar. I naturreservatets lägre belägna delar är ljudet näst intill omöjligt att uppfatta.
Närmar man sig kraftverket från öster, dvs från naturreservatet är stigningen brant och går genom en relativt tät medelålders granskog. När man når den västligaste delen av den platå som utgör toppen fann vi två stensättningar. Deras storlek och läge ger vid handen att de bör vara från järnåldern, eventuellt kan de höra till bronsålderns sista del. De båda stenhögarna är vart fall tveklöst två forntida gravar. Vilka inte var kända sedan tidigare, trots att man kan tycka att fornminnesinventeringen borde ha fångat in dem. Deras läge är trots allt självklart när man studerar topografin i området. Vindkraftverket syns inte från gravarna men hörs.



När man närmar sig verket ytterligare gör man det genom en välskött och relativt hårt betad kohage. I hagen finns åtskilliga odlingsrösen, dessa är relativt toppiga och är i de flesta fall uppkastade kring block eller på hällar. Om brukaren inte redan uppbär extra gårdsstöd för kulturvärden så finns det goda möjligheter att hänvisa till denna hage. Området är enligt rådande praxis inte att klassa som fornlämning utan skall registreras som övrig kulturhistorisk lämning i fornminnesregistret. Vindkraftverket är väl synligt från hagen, men de fullt uppvuxna ädellövträden minskar verkets dominans över landskapsbilden. Platsen upplevelsevärde minskar, men endast markant och då snarare av ljudet än av synintryck från vindkraftverket.

Sammantaget är vår bedömning att kraftverket inte påverkar kulturmiljön vare sig i direkt närhet eller på håll i nämnvärd utsträckning. I förhållande till riksintresset Rydal kan man försiktigt drista sig till att hävda att det utgör en intressant fördjupning av tidshorisonten. Mest negativ inverkan är nog den som ljudmässigt sker på naturreservatet.

måndag 21 september 2009

Vindkraft och jakt

Frågan kring vindkraftverk och jakt är ett stort ämne på landsbygden. Det finns en stor oro för att områden skall detaljplaneras och därför kräva polistillstånd för avlossande av jaktvapen (ordningsstadgan).

Problematiken är något som Svenska Jägareförbundets förbundsjurist Fredrik Widenmo tagit fasta på och bloggat om.

torsdag 17 september 2009

Artikel i Turist nr 4/2009

I dagarna damp det senaste numret av turist - svenska turistföreningens tidskrift ner i brevlådan. Oftast brukar jag bara ögna igenom den, kanske fastnar man för någon enstaka artikel. Det gjorde jag denna gång. I detta nummer (4/2009) fanns artikeln blåst på utsikten, en artikel om vindkraftetableringars negativa inverkan på naturturism.

Naturturismen lever till stor del på upplevelsevärden, dvs samma värden som den stora massan uppskattar vad gäller kulturmiljöer. Det konstateras i artikeln att naturturister mycket sällan vill se vindkraftverk då dessa lätt kan komma att bryta av och dominera ett landskap. Samma argumentation har jag läst när man hävdat kulturmiljöer utifrån riksintresse-aspekten i miljöbalken. Avgörande i de fallen har varit i vilken grad landskapet redan är påverkat av t.ex. ledningar, vägar och trafik. Vid stor befintlig påverkan är det svårare att hävda ett skydd för kulturmiljön än när området sedan tidigare är orört. Detsamma gäller rimligen turistintressen. Artikeln är aktuell men snuddar bara lätt vid ytan på ett av många värdegrundsproblem. Att man inte berör att vindkraftverk är tillfälliga konstruktioner innebär att artikeln vinklas i onödan. (not: vindkraftverkens tillfälliga natur nämns i en faktaruta)

tisdag 15 september 2009

Boktips

I miljökonsekvensbeskrivningar (mkb) ser man ofta att mer kraft läggs på natur- än kulturmiljöaspekter på den planerade exploateringen. Ofta är inte ens en arkeolog inblandad när fornlämningar och landskapsrum diskuteras i planprocessen. Delvis beror detta givetvis på att vissa kulturmiljöfrågor fångas in via speciallagstiftningen fornminneslagen (lag 1988:950 om fornminnen mm).

En studie av relationen mellan natur- och kulturmiljövård utifrån länsstyrelsers handlingspraxis har gjorts av forskare knutna till Lunds universitet. Studien kan laddas ner här.

KULTUR~NATUR Konferens för kulturstudier i Sverige 2009


I början av sommaren hölls en intressant konferens i Norrköping. konferensen, KULTUR~NATUR Konferens för kulturstudier i Sverige 2009, arrangerades av ACSIS (advanced Cultural Studies Institute of Sweden, Linköpings Universitet). Konferensen hade ett brett angreppssätt på relationen natur~kultur där ett par sessioner var klart relevanta för detta projekt. En sessions relevans gick utöver de övriga, jag tänker naturligtvis på sessionen Landsbygdens platsidentiteter: natur kultur och globalisering:

Sessionen behandlar svensk landsbygdskultur i en tid karaktäriserad av globalisering och urbanisering. Dessa processer är sammankopplade på flera plan: ekonomiskt, politiskt och inte minst kulturellt.

Sessionen rymde fyra olika föredrag:

Håkan Berglund-Lake: När skogen inte känns igen. Förändrad skogsanvändning och dess existentiella effekter. Håkan lyfter fram glesbygden som naturresurs utifrån dagens energipolitik där förnyelsebar energi står i centrum. Han diskuterade såväl avfolkning som bioenergiuttag som vindkraftetableringars inverkan på hur individen uppfattar sin situation och sin livsmiljö. Speciellt när livsmiljön, som idag, är satt i snabb förändring.

Magnus Andersson: Provincial globalisation: theorizing local appropriation of global cultural strategies. Även Magnus lyfte fram problemet med avfolkning av delar av landsbygden. Detta analyserades mot olika försök att genom marknadsföring marknadsföra sin plats i världen.

André Jansson: Medierat centrum - marginaliserad idyll. Fokus för Andrés fördrag var begrreppet livskvalitet och hur det uppfattas på olika håll. Med statistik från SOM-institutet visade han att boende i såväl landsbygd som stadsmiljö uppfattar livskvaliteten som högre på landet än i staden. Vilket är intressant i relation till Magnus diskussion om avfolkningsbygd och Håkans diskussion om landsbygden som den urbana miljöns energiexploateringszon.

Katarina Saltzman: Landsbygdens vårdade landskap och stadens vilda natur. Landsbygdens natur och värden är en konstruktion orsakad av politisk ekonomisk styrning av lantbruket. Det paradoxala i förhållande till detta blir att naturen, t.ex. i form av igenväxning, blir ett hot mot de politiskt utsedda naturvärdena.

Samtliga föredrag i sessionen kan sättas i relation till hur man hanterar värdebedömningar inför etableringar av vindkraft.

Denna session, och flera med den, var mycket inspirerande och gav orsak att fundera över ett och annat som har med vindKRAFT & KULTURmiljö att göra.

fredag 11 september 2009

Samordningsmöte på länsstyrelsen i Halmstad

I onsdags, den 8/9, presenterades projektet på länsstyrelsen i Hallands län. Syftet var dels att informera om projektet och dels att synkronisera det med ett projekt som länstyrelsen håller på att teckna. Allt för att undvika dubbelarbete och samtiddigt maximera nyttan av såväl befintliga som kommande resurser.

Deltog i mötet gjorde, förutom jag och min närmsta chef, länsantikvarien, länsarkitekten samt två av länstyrelsens handläggare.

måndag 7 september 2009

Upplevelse-, kunskaps- och bruksvärde

När fornlämningar behandlas i arbeten för mkb-er eller vid arkeologiska förstudier och utredningar inför vindkraftetableringar görs ofta värderingar. Upp till tre olika värderingskriterier brukar studeras, de är:

1/ Upplevelsevärdet, kallas även pedagogiskt värde eller pietetsvärde.

2/ Kunskapsvärdet kallas även vetenskapligt värde eller preparatsvärde.

3/ Bruksvärde eller brukarvärde.

Kategori 3 behandlas mindre ofta än kategori 1 och 2. Genomgående kan man konstatera att kategori 2, dvs kunskapsvärdet eller det vetenskapliga värdet, sällan kopplas till aktuell arkeologisk forskning. Det kopplas snarare till antikvarisk praxis för fornminnesinventering. Detta är en klar brist som vi ämnar kommentera mer utförligt i vår slutrapport.