Fallstudie nr 2 utsedd

Fallstudie nr 2 blir den första vindkraftpark som kommit på plats i Halländsk skogsbygd. Den så kallade Oxhultgruppen.

Fallstudie 1 utsedd

Nu har ett lämpligt objekt för den första fallstudien utsetts. Det ligger i norra Bohuslän, i Tanums kommun och gränsar till världsarvsområdet. I närheten av vindkraftparken har den nya sträckningen av E6 anlagts. Platsen är alltså lämplig av två viktiga anledningar:
1/ problematiken kring etableringar i anslutning till världsarv kan belysas.
2/ ambitionsnivåer kring två olika exploateringar (motorväg respektive vindkraftpark)alldeles invid varandra kan jämföras.

Projektet i P4 Halland

Mitt under min semester blev jag uppringt av P4 Halland med anledning av att vi beviljats medel från Energimyndigheten för föreliggande projekt. Jag blev lite tagen på sängen eftersom jag mest oroade mig för hur det skulle gå med höskörden, men intervjun blev rätt OK ändå. Följeartikeln kan man dock ha lite synpunkter på.... Nu hittar artikeln samt en länk till intervjun här.

Länktips Klima og kulturarv

På den norska riksantikvarien bedrivs ett projekt om kilimat och kulturarv. Projektets hemsida hittar ni här.

Forskargruppen

Vi som skall genomföra projektet är:

Leif Björkman, kvartärgeolog, Viscum pollenanalys & miljöhistoria
Leif Häggström, projektledare & arkeolog, Kulturmiljö Halland
Maja Lindman, byggnadsantikvarie, Kulturmiljö Halland
Ådel Vestbö Franzen, kulturgeograf, Jönköpings länsmuseum

Bakgrund och syfte

Kulturmiljön och kulturarvet är en viktig del av människans upplevelse och uppfattning av sin omgivning. Sällan tänker man på att landskapet av idag är det samlade resultatet av mer än 10.000 år av mänsklig aktivitet, påverkan, val och icke-val. Spåren av detta kan sammanfattas i orden kulturmiljö och kulturarv. Genom att analysera spåren förstår vi miljön vi kringgärdas av idag, där exempelvis storskaliga vindkraftverk utgör ett relativt nytt tillskott. Liknande drastiska förändringar i landskapets utseende har genomförts tidigare i historien. Under tidig medeltid bör uppförandet av, för den tidens människor, de skyhöga byggnader och torn som kyrkor utgör ha varit ett extremt inslag i landskapsbilden. Byggandet av väderkvarnar var även det ett nytt inslag, extremt i det att man plötsligt fick in en rörelse i landskapet. Vindkraftverk kan mycket väl ses i det perspektivet, som ett naturligt inslag i ett kulturlandskap i ständig förändring. Problemet är ofta att kulturmiljövårdens instanser och myndigheter oftast betraktas (och emellanåt agerar) som nejsägare, när man mycket väl kan ta en aktiv del i processen i syfte att få en så bra lösning/etablering som möjligt.

Men vilken effekt har vindkraften på kulturmiljön? Hur förhåller sig vindkraften till kulturmiljöns upplevelsevärden, bevarandevärden respektive vetenskapliga värden? Vilka positiva och negativa effekter skapar vindkraftetableringar? Hur har områdenas kulturhistoriska karaktär påverkats och i så fall hur? Har områdenas särprägel kunnat bevaras trots vindkraftetablering? Försvinner omätbara kvaliteter inom kulturmiljön vid vindkraftetablering? Frågorna är svåra, vilket märks i kulturmiljövårdens försiktiga och tveksamma hantering av vindkraftärenden.

Studien täcker in de klassiska kulturmiljöelementen fornlämningar, bebyggelse och kulturlandskap, ämnen som behandlas övergripande i ”Vindkrafthandboken” men inte har följts upp ordentligt sedan Riksantikvarieämbetet 2000 publicerade studien ”Kulturmiljö och vindkraft” – men sedan dess har mycket hänt. Övergripande studier, analyser och tolkningsråd saknas, det som i dagsläget finns gäller enstaka objekts eller parkers påverkan på kulturmiljön eller upplevs som starkt föråldrat.

Vi har medvetet valt att även lägga in en studie av det biologiska kulturarvet, vilket är ett ansvarsområde som brukar falla mellan stolarna i myndigheternas hantering av alla former av markexploatering. Det biologiska kulturarvet uppbär formellt samma skydd som andra former av kulturarv, men hanteringen brister ofta på grund av dess ämnesöverskridande natur. (se t.ex. Emanuelsson, M. 2003. Skogens biologiska kulturarv Riksantikvarieämbetet, Stockholm; Nilsson, B. Et al. 2008. Mötesplatser – på väg mot en samlad natur- och kulturmiljövård. Archaeology@Lund vol 3, 2008. Department of Archaeology and ancient history, University of Lund)

Forskargruppen är en strategisk sammansättning av personer med olika bakgrund I syfte att skapa ett tvärvetenskapligt angreppssätt som gör vår komplexa kulturmiljö största möjliga rätta. Eftersom samtliga deltagare har erfarenhet av att arbeta med vindkraftetableringar, är väl insatta i kulturarvsproblematiken och drivna projektarbetare bör projektets genomförande inte stöta på några större problem. Projektet fokuserar på genomförda etableringar vilket innebär att det kan starta i samma ögonblick medel beviljas. Risken kan vara om någon projektmedarbetare väljer att byta arbetsgivare men då ansvarar projektets huvudman, Kulturmiljö Halland, för att en kompetent ersättare rekryteras. Projektet kommer löpande att arkivera sin dokumentation i syfte att säkra den, Kulturmiljö Halland har ett offentligt arkiv där dokumentationen kommer att slutarkiveras och vara tillgängligt efter projektets avslutande. Samtliga individer i forskargruppen arbetar i sin löpande verksamhet med vindkraftprojekt, generellt som underkonsulter i samband med förstudier/mkb. Kulturmiljö Halland och Jönköpings läns museum arbetar även som utförare av arkeologiska undersökningar när sådana krävs av länsstyrelsen i samband med vindkraftetablering. Forskargruppen har såväl myndighetskontakter som industri- och konsultkontakter i samband med objektspecifika vindkraftetableringar inom respektive organisations geografiska verksamhetsområde. Forskargruppen kommer att arbeta med projektet ”Vindkraft och kulturmiljö” periodvis, övrig tid kommer att ägnas åt ordinarie löpande verksamhet, handläggning och forskning.

officiell sammanfattning

Vindkraftetablering inverkar, i likhet med annan byggnation, på kulturmiljön och hur kulturmiljön uppfattas och upplevs. Det är inte bara platsen för själva kraftverket samt dess infrastruktur i form av vägar och ledningar som påverkar kulturmiljön. Själva kraftverket är i sig ett stort inslag i landskapsbilden, ett inslag som tveklöst påverkar kulturmiljön då en viktig parameter för att värdera en kulturmiljö är dess upplevelsevärde. Föreliggande studie syftar till att analysera och utvärdera ett antal vindkraftanläggningars inverkan på kulturmiljön och kulturarvet utifrån fornlämningar, bebyggelse, landskap och biologiskt kulturarv.

jfr: energimyndigheten

Ny projektblogg

Denna projektblogg är tänkt att fortlöpande spegla utvecklingen och resultaten från projektet vindKRAFT och KULTURmiljö. Projektet kommer att löpa fram till 2010-12-31 och är finansierat med medel från Energimyndigheten.