fredag 17 december 2010

Kommentarer

De senaste dagarna har möjligheten att kommentera inlägg upptäckts. Ett dussin kommentarer har rasslat in. Det är ju kul. Vad som är lite tråkigare är att det är inlägg med i princip samma innehåll som man kan hitta precis överallt på nätet. Samma argument och exempel. Om och om igen. Jag hade hoppats att denna blogg som försöker anlägga ett tydligt perspektiv i förhållande till vindkraft skulle generera något annat.

Syftet med bloggen är inte att vara "för" eller "emot" vindkraft. Syftet är att ge ett kulturarvsperspektiv på vindkraftproblematiken. För den stora expansion av vindkraft som vi i dag ser kan definitivt vara ett problem om den inte hanteras på ett för kulturarvet och kulturmiljön bra sätt. Samtidigt kan den ha stora positiva effekter på kulturarvet och kulturmiljön. Båda perspektiven försöker vi belysa.

Vi valde medvetet att dels tillåta anonyma kommentarer och dels att inte förhandsgranska kommentarerna. Vi drar oss också i det längsta för att radera kommentarer. Men det kräver att de som kommenterar på något vis försöker hålla sig till bloggens grundläggande syfte, det kräver även att de som kommenterar uppvisar netiquett.

Alternative Energy Revolution



Kul strip från xkcd.

Kanske är det så det känns ute i bygderna om man missat att skapa en lokal förankring av projekteringen?

Av någon anledning hamnade bilden lite konstigt, men klicka på den så ser ni den i sin helhet.

onsdag 15 december 2010

Klimatförändring

Kulturarvsbranschen börjar så smått vakna ur sin törnrosasömn och inser att klimatförändring och miljöförstöring är seriösa hot mot kulturarvet. Ett av sätten att möta hoten är att bryta vårt resursutnyttjande, t.ex. genom att ersätta koldioxidskapande energikällor med vindkraft.

Noah´s ark var ett EU-finansierat projekt som kartlade riskerna som kulturarvet utsätts för genom ett förändrat klimat. Några intressanta texter kan ni läsa här.

Hur stor plats tar ett vindkraftverk egentligen?

Bilden är en sammanställning av uppgifter om uppställningsytornas storlek för vindkraftparker i skogsmark (mörkblå markering). Som jämförelse har den faktiskt ianspråktagna ytan vid ett tjugotal vindkraftverk lagts in. Skillnaden är markant.

Det som mätts in vid uppställningsplatserna är inte bara den grusade ytan utan allt som påverkat marken genom schaktning, sprängning, utfyllnad etc, dvs åtgärder som om de påverkar en fornlämning är tillståndspliktiga. Hade bara den permanent ianspråktagna ytan som grusats upp invid kraftverken mätts in så hade ytan blivit ungefär 20% mindre, vilket fortfarande är en stor avvikelse från vad som angivits i underlagen.

tisdag 2 november 2010

Sydöstra Dalsland

Dalaborg, en ruin från en borg som var i bruk 1304-1430.

Bitvis är det tätt med verk, ändå står de i tydliga små grupper om 2, 3 eller 4 verk.

Flera verk höll på att byggas när vi besökte området.

I dagarna besökte projekt Vindkraft & Kulturmiljö slättbygden kring Frädefors/Brålanda/Mellerud i sydöstra Dalsland. Området har en hög uppodlingsgrad och verken syns på långt håll. De är grupperade i små grupper om 2-3 verk i varje grupp. I området finns alla storlekat av verk representerade, allt ifrån små hushållsverk på knappt 10 m höga torn till jättar med en navhöjd på lite drygt 100 m. Att det finns så stor variation i verkens storlek ger landskapet ett lite plåttrigt intryck. Höga och än högre verk står huller om buller. Rotorbladen snurrar i väldigt olika takt på de olika verken, vilket fångar blicken. Landskapet blir ganska svårläst med den rådande etableringsstrategin.

Den kanske viktigaste fornlämningen i området är Bolstad RAÄ 35:1, en medeltida borg som gick under namnet Dalaborg. Borgen bygdes 1304 och brändes ner 130 år senare under Engelbrektupproret. Borgen undersöktes arkeologiskt på 1930-talet och vårdas av länsstyrelsen. På 1990-talet förstärktes murarna. Från området kan man inte se några vindkraftverk, teoretiskt sett är det endast vindens sus i träden och vattnets kluckande som skulle höras på denna plats. Så är det nu inte. Tystnaden, eller snarare de naturliga bakgrundsljuden, störs av vinandet från ett vindkraftverk som ligger dryga kilometern bort. Ljudet är inte påtagligt, men det är lätt att uppfatta. Att platsen använda är uppenbart, stigarna är väl upptrampade och där finns åtskilliga bänkar och grillplatser som antyder att området fungerar som festplats sommartid.

Stämningsbilder



Vilken vindkraftpark är mest välkomnande?



Man kan hantera en vindkraftetablering på många sätt, såväl i projekteringsstadiet som när den finns på plats. På bilderna ovan finns två olika exempel på skyltning inom två olika parker. Vilken kan man förvänta får störst acceptans av förbipasserande och boende i lokalmiljön?

Lågbudgetmontering?


Är mobilkranen för dyr får man ta det som står till buds....

tisdag 19 oktober 2010

Förbudsskyltar i Kulltorp, uppföljning

För ett tag sedan skrev vi om fyra kraftverk i Kulltorp. Verk där man satt upp skyltar på vilka det står: Obehöriga äga ej tillträde. Igår svarade Gnosjö kommun på vår förfrågan om de givit tillstånd till denna skyltning. Det hade de ej. Projekt vindkraft & kulturmiljö inväntar svar från länsstyrelsen om de givit tillstånd till TV/videoövervakning av området.

fredag 15 oktober 2010

Klimateffekter på kulturmiljön

Torsdagen den 14 oktober deltog undertecknad i ett endagsseminarium om klimatförändringar och dess påverkan på kulturarvet. Seminariet arrangerades på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Det var ett samarrangemang mellan PRE-MAL och Nätverket Klimat och Kulturarv.

Det är uppenbart att de klimatförändringar vi börjat uppleva och kommer att uppleva i framtiden även kommer att påverka vårt kulturarv. Frågan är bara hur. Denna fråga stod i fokus för seminariet Klimatförändringar påverkar även kulturarvet - men hur?

Seminariet rörde sig mellan stort och smått, från det mikroskopiska till ras och erosion som påverkar hundratals hektar. Kulturarvsproblemen spänner från landskap till hus/fornlämning till samling/föremål. Att vi i Sverige ligger relativt långt efter när det gäller att riskbedöma klimatförändringarnas inverkan på kulturarvet är uppenbart. En liten koll i vår omgivning ger inblickar i hur man arbetar i andra områden:

Klimakommune, norsk site för kommunal planering med relativt riklig information om effekter på kulturarvet.
Den norska riksantikvarien har haft ett större projekt om klimatförändringarnas inverkan på kulturarvet.
Engelska national trust ägnar en del av sin website åt klimatförändringar. Något som påverkar en hel del av deras kulturhistoriskt värdfulla bebyggelse.
För svenskt vidkommande så finns det en lite del på klimatanpassning i värmland som ägnas åt kulturarv.

I mångt och mycket handlar frågan om att hantera och förebygga risker av olika slag. Fyra av föredragen ägnades åt den bruna pälsängern som är en relativt ny art i de skandinaviska länderna. Den lilla skalbaggens larv är ett seriöst hot mot samlingar som innehåller naturmaterial så som läder, skinn, päls, ull och fjädrar. Ökande medeltemperatur befaras gynna den bruna pälsängerns spridning och reproduktion. Den är definitivt något att hålla ögonen öppna för i kulturarvsinstitutionernas samlingar.

En förändring av havsvattentemperaturen kan medföra att vi får livsbetingelser som gynnar skeppsmasken i det tidigare förskonade innanhavet Östersjön. Detta handlade ett föredrag om. Wreckprotect heter projektet som har en internationell website.

En representant från brittiska National Trust redogjorde för aktuella problem och erfarenheter som de gjort vad gäller fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det för närvarande största problemet verkar röra tillfälliga störtfloder. Ett exempel på lokala extremväder som verkar vara i ökande. Det positiva är dock att äldre bebyggelse verkar tåla att tillfälligt utsättas för vatten bättre än moderna byggnadsmaterial och byggnationslösningar.

Kyrkornas ute och inneklimat har det forskats om. Mögel finns i större eller mindre utsträckning i princip alla kyrkor. Speciellt i olika mikroklimat (skåp, bakom tavlor, i orglar etc) trivs möglet. En speciell sorts mögel som i princip enbart finns i kyrkor har identifierats, den är bra på att överleva och verkar bida sin tid för att växa till under de korta stunder som betingelserna är goda dvs när temperaturen och luftfuktigheten stiger i samband med att kyrkan används...

Dagen visade tydligt att arbetet med relationen klimatförändring - kulturarv måste bedrivas internationellt samt tvärvetenskapligt. Dels för att få tillräcklig finansiering för forskning och dels för att hitta rätt forskare. För närvarande verkar trenden vara att använda olika GIS-verktyg för att försöka identifiera riskområde/objekt.

Vindkraft är ett sätt att ändra vår energianvändning så att mindre långtidsbundet koldioxid släpps ut i atmosfären, vilket är positivt för kulturarvet eftersom många av de framtida hot som hänger över kulturarvet har med ökande medeltemperatur, (regionalt) ökad nederbörd, samt extremväder att göra.

Att glömma det uppenbara

Tydliga spår av torvtäkt utefter Jägmästarevägen som löper genom projekteringsområdet.

Göteborgs Energi planerar en vindkraftpark om ett dussin verk vid Sätila/Lygnern i södra västergötland. Man har inte lyckats få med sig lokalbefolkningen utan snarare skapat ett ganska kraftigt lokalt motstånd som bland annat ventilerat sina åsikter friskt i lokalpress (Markbladet) och regionalpress (Borås tidning).

Eftersom ett par av forskarna i detta projekt i olika sammanhang haft med området att göra så har vi haft intresse av att följa ärendet och hur man hanterat kulturmiljön. Det finns några saker som är värda att kommentera och lyfta fram. Själva kulturmiljögenomgången är relativt gedigen även om det finns anledning att komplettera den på ett par punkter. Men så är det i princip alltid. T.ex. är det förvånande att man, när man beskriver konsekvenser på riksintressen och objekt i den kommunala bevarandeplanen inte relaterar dessa till de verk som faktiskt redan finns i trakten och den effekt de har på objektet/miljön i fråga.

I underlaget konstateras det att området som helhet framför allt är utmark (huvudkällan är en ca 10 år gammal forskningsinsats utförd av projektmedarbetaren Örjan Hill). Man nämner ett antal utmarksaktiviter, t.ex. jakt, bete, torvtäkt etc. Rent metodiskt har man inventerat nya vägdragningar och uppställnignsplatser till fots samt bilinventerat de vägar som skall breddas. Det är då förvånande att man inte nämner de spår av torvtäkt som finns i ett par av mossarna som ligger intill en av vägarna som kommer att breddas (Jägmästarevägen). Det är en kulturmiljö som minner om en äldre tids resursutnyttjande, ett resursutnyttjande som inte bedrivs på detta vis längre.

En annan intressant observation är att Göteborgs Energi anger att uppställningsplatserna kommer att vara ca 1300 m2 stora. Inom projekt vindkraft & kulturmiljö har vi ännu inte stött på en enda uppställningsplats i skogsmark som understiger 2500 m2. Det skall bli intressant att se om GE lyckas uppfylla den förutsättning man själv satt upp.

torsdag 23 september 2010

Vindkraftforskning i fokus 2010

I november går konferensen Vindkraftforskning i fokus 2010 av stapeln i Göteborg. Projekt Vindkraft & Kulturmiljö är inbokat kl 10.30-12.00 den andra av dagarna.

fredag 3 september 2010

Hinder i kulturlandskapet

TV/videoövervakning mitt i kulturlandskapet..... Vi kommer att höra efter med länsstyrelsen för att utröna hur man argumenterat för att få detta till stånd.
5-600 meter från verken står skyltar att obehöriga inte äga tillträde. Skyltar som dessa är problematiska och ger vindkraftmotståndet rätt i deras argumentering att projektområden blir otillgängliga för allmänheten. Denna plats utgör traktens bäsa utsiktspunkt, vilket innebär att den som vill uppleva kulturlandskapets storslagenhet inte tillåts göra detta.

Ett av de argument som man ofta ser från vindkraftmotståndare är att stora markområden blir avspärrade för allmänheten. I de allra flesta fall är detta fel. Vindkraftverken brukar innebära att möjligheten att köra ut i tidigare otillgängliga skogsområden ökar. Det innebär att folk som vill besöka nya landskap, platser och tidigare otillgängliga fornlämningar i områdena får större möjlighet till detta. Så har det varit vid samtliga hundratalet vindkraftverk jag hittills besökt. Men igår stötte jag på något jag inte sett tidigare.
Vid de fyra krafverken i Kulltorp i Gnosjö kommun fanns dels angivet att obehöriga ej äger tillträde och dels att området TV/videoövervakas. Att vägarna upp till verken är avspärrade med vägbomar är inget problem, det är vanligt även vid skogsbilvägar. Problemet ligger i att man anger att stora naturområden inte får besökas av gemene man. Detta är precis vad vindkraftmotståndare brukar ange som argument när de motsätter sig vindkraftetableringar. Vi kommer att utvärdera i vilken utsträckning detta är juridiskt och etiskt överrensstämmande med allemansrätten. Däremot kan det genast konstateras att skyltning av detta slag inte gynnar vindkraften i den allmänna opinionen.

onsdag 25 augusti 2010

Biologiskt kulturarv

Bilden föreställer en husgrund med tydligt spismursröse i 30-40 årig granskog. Som så ofta är marken kring ett torp allt för näringsrik för att vara riktigt lämplig för granplantering, träden blir brådvuxna och faller lätt i stormar. I detta fall finns ett halvdussin rotvältor i resterna efter mangårdsbygggnaden.

I anslutning till husgrunden ovan finns tydliga murar som avgränsar dels gårdstunet och dels inägomarken. I kanten på gårdstunet invid en jordkällarrest hittades detta biologiska kulturarv. Det rör sig om ett ståtligt äppelträd, vilket dött på grund av de kringväxande granarna. Trädet hade kunnat räddas om man hållit avstånd till det när området planterades igen, alternativt hade man kunnat röja fram det när området röjdes eller förstagångsgallrades. Ett äppelträd är uppskattat av såväl fältvilt som insekter och fåglar. I dagsläget kan vi inte veta om trädet var något av de vanligaste sorterna eller om det utgjorde ett unikum värt att spara i genbank.
Inom många vindkraftparker som anläggs i skogsmark finns det backstuge-. torp- och gårdsruiner. Ofta finns det vid dessa kvar spår av vad som odlats eller brukats. Där kan finnas nyttoväxter så som bärbuskar och fruktträd, men även förvildade rotfrukter, humle och annat spännande. Där kan även finnas blommande växter av olika slag, t.ex. syrén, påskliljor, irisar eller rosor. Ofta kan man med enkla medel röja fram och förbättra livsbetingelserna för dessa växter. Sådana enkelt genomförda insatser gynnar djurlivet i området samtidigt som det ökar besöksvärdet på platsen.

fredag 11 juni 2010

Skalundahögen

Vindkraftverken i Skalunda från syd
Vindkraftverken står knappt 700 meter från Skalunda hög (Skalunda raä 1). De är synnerligen påtagliga. Precis sydost om högen ligger en medeltida kyrka med bland annat en inmurad runsten. Där finns också ytterligare förhistroiska gravar.
Skalunda hög i Lidköpings kommun är lite av ett nationalmonument för västgötarna. Det som inte framgår av bilden här ovan är att högen är 65 m i diameter och 6-7 m hög. Den spontana reaktionen när man kommer till högen är att dess upplevelsevärde kraftigt skadats av vindkraftverken. Å andra sidan bidrar även träden i högens närhet till att intrycket av den enorma högen minskar.

Det begagnade landskapet

Ett nyligen omvandlat landskap. Området var tills nyligen uthyrt till försvaret som bombmål. När arrendet avslutades var området helt igenväxt med vass. Nu har en betesförening startats av de drygt 30 markägarna och en enda stor beteshage om ca 180 hektar har skapts. Detta är ett bra exempel på när man höjer värdena i ett landskap, såvälde ekonomiska som de biologiska och upplevelsemässiga.
Modernt jordbrukslandskap i fd Skaraborgs län. Platt jordbrukslandskap där allt fler vindkraftverk sätts upp. I dagsläget är det svårt att avgöra om man har en övergripande plan för vindkraftexpansionen eller om man tar ställning till ansökningarna om etablering allt eftersom de dyker upp.... Den övergripande effekten på landskapet blir helt olika beroende på vilken strategi som tillämpas.


I dagarna hölls en konferens i Lidköping på temat Det begagnade landskapet - använt, vårdat, värderat. Konferensen kretsade kring landskap och landskapsvård. I centrum stod tre olika projekt finansierade genom RAÄs fou medel. Projekten kretsade kring ägande & bruk, den europeiska landskapkonventionen samt förvaltingens praktiska effekt på landskapet. På konferensen möttes representanter från många olika inriktiningar med intressen i frågan. Allt ifrån landskapsforskare till länsstyrelser, konsulter och LRF deltog.
Det är uppenbart att man från praktikernas sida efterlyser verktyg till hur man kan bedriva en god landskapsvård, eller snarare hur man kan utnyttja landskapet maximalt utan att i allt för hög grad våldföra sig på det. Detta gäller allt landskapsbruk ifrån jord- och skogsbruk via infrastruktur till vindkraft. Praktikerna har ofta svårt att ta till sig teoretikernas emellanåt abstrakta modeller av verkligheten. Man vill ha svar på frågan HUR? Men även VAR? Detta ligger helt i linje med den gamla svenska traditionen av toppstyrning.
På frågan HUR finns i dagsläget inget bra svar, men de goda exemplens pedagogik poängterades.
På frågan VAR poängterades att vi måste komma ifrån den "negativa" lokaliserignsprincip som nu råder, dvs att man identifierar så många kategorier av värden som möjligt och placerar exploateringen/aktiviteten i gränszonen där det finns så få intressen som möjligt för att istället sträva efter att medvetet identifiera bästa möjliga placering och modifiera den på lämpligt sätt.
Landskapet skall inte reduceras till en kuliss, det måste finnas en möjlighet att praktiskt bruka det. I detta sammanhnag lyftes den minskande nationella självförsörjningen fram. Det är med andra ord en dynamik mellan bruk och vård som eftersträvas.

onsdag 26 maj 2010

Legotillverkning

Igår när jag kom hem från jobbet kom min son, 3 år, mig till mötes. Han strålade av glädje när han höll fram det han hört att jag allt för ofta pratar om hemma vid matobordet: en vindsnurra. Legotillverkad.

Ibland känner man sig lätt miljöskadad. Samtidigt stolt.

tisdag 25 maj 2010

500 kvadratmeter uppställningsyta?


I MKB-n som beskriver den förutspådda effekten på miljön inför denna vindkraftetablering kan man läsa:
Ingreppen i naturmiljön blir minimalt och sker enbart vid anläggningen av sex
nya anslutningsvägar och på de sex platser där de planerade verken kommer att
uppföras. Här kommer fundament och plan att byggas på ett område på ca 500 m2
per plats.
Detta är uppenbarligen en försköning eller grov underskattning av den faktiska påverkan. Just denna uppställningsplats har inte mätts in, men det kommer att göras. Uppskattningsvis är den mellan 3000 och 4000 m2 stor. Dvs i samma stolek som de i Oxhult.
Frågan är om det rör sig om medvetna lögner eller bara försumlighet. En annan fråga är hur vanligt det är att den angivna ytan skiljer sig från den faktiska.... Grovt generaliserat så kan man hävda att det i mkb-er brukar anges att uppställningsplatserna kommer att vara ungefär 2000 m2 stora. Utifrån vad vi hittills sett verkar det dock vara i underkant.

Uppföljning av en RAÄ-rapport

År 2000 publicerade RAÄ (Riksantikvarieämbetet) en rapport i sin serie om Kulturmiljöövervakning, rapporten benämndes fallstudie och har titeln ”Kulturmiljö och vindkraft”. I rapporten diskuteras ett tiotal fallstudier utifrån vilken påverkan enskilda vindkraftverk eller mindre parker har på kulturmiljön i området. Inom föreliggande projekt har vi återbesökt ett par platser för att se om samma bedömning av påverkan skulle göras nu, lite drygt 10 år senare. Nu skall man vara medveten om att mycket har förändrats på dessa 10 år. Vindkraftverk är betydligt vanligare i den svenska landskapsbilden idag än för 10 år sedan, vilket gör att betraktaren har en annan syn på och förförståelse vad gäller vindkraftverk. De betraktas rimligen som något naturligare idag än för 10 år sedan. Precis som ensilagebalar dagens jordbrukslandskap betraktas som något fullt naturligt – trots sin plastiga fulhet – på ett helt annat sätt än för bara 25 år sedan. Idag är verken betydligt större än vad som var aktuellt när RAÄ gjorde sin uppföljning. De nedanstående två blogposterna tar upp de två fallstudier från RAÄs rapport som vi följt upp.

Uppföljningsexempel: Västgötskt odlingslandskap

Det 23 m höga vindkraftverket är placerad invid en gård. Bilden har nästan samma utsnitt och fotopunkt som motsvarande bild i RAÄ-rapporten.

En bild med ungefär samma fotopunkt men annat bildutsnitt än i RAÄ-rapporten. I RAÄ-rapporten anses verket vara i konflikt med kyrkan.

Kyrkan och vindkraftverket i Vilske-Kleva sett från väst. såväl kyrktornet som rotorbladet anas i trädtoppshöjd, verket kan inte anses vara dominerande i landskapet dess storlek gör det snarast diskret.

Skörstorps kyrka i den östra delen av Falbygden, strax innan kommungränsen till Tidaholm. Den medeltida kyrkan är diskret placerad i en sänka invid en vägkorsning. En grupp om tre vindkraftverk står på en åsrygg någon km öster om kyrkan. Verken dominerar landskapet, det föreligger dock ingen egentlig konflikt då kyrkan inte är monumentalt bygd utan just utmärks av sin diskreta placering.

I Vilske-Kleva på Mössebergs västsluttning ligger en kyrka, 200 m SV om kyrkan står ett gårdskraftverk. Verket är inte mer än 23 m högt. Verket ligger invid en gård, neddraget i sluttningen. RAÄs kommentar löd:

Trots vindkraftverkets ringa höjd drar det till sig uppmärksamheten och påverkar
kraftigt upplevelsevärdet av kyrkomiljön.

Samt:

Ett större respektavstånd till kyrkan skulle i första hand ha eftersträvats,
även om en annan lokalisering inte löst konflikten med vindkraftverket som
konkurrerande faktor i kulturlandskapet som helhet.

I dagsläget känns bedömningen som föråldrad. Det rör sig om ett drygt 20 m högt verk, ett verk som i princip är jämnhögt med kyrktornet och i höjd med trädtopparna. I jämförelse med de verk som är aktuella idag är verkets påverkan på kulturlandskapet mycket ringa, om man ens kan säga att någon konflikt föreligger. Som en jämförelse finns här en bild på en intressantare kyrka (Skörstorps ka)från samma område, med verk någon kilometer bort. Trots avståndet utgör dessa, modernare och mycket större verk, ett större intrång på kyrkomiljön än vad det lilla verket i Vilske-Kleva utgör. Skörstorps kyrka är dock oansenligt placerad i en sänka, knappast tänkt att ses annat än när man kommer över de omgivande åsryggarna. Placeringen innebär att kyrkan redan på förhand underordnar sig landskapet och vindkraftverkens dominans i landskapet behöver inte uppfattas som konkurrerande med kyrkomiljön.

Uppföljningsexempel: Kustskog

Bilden ovan är tagen från samma fotopunkt och med samma utsnitt som den bild som illustrerar RAÄ-rapporten


Kustskogsexemplet som RAÄ studerade ligger någon km söder om den lilla fiskebyn Sannäs i Tanums kommun i norra Bohuslän. Verken är sju till antalet och 50 m höga. De ligger i ett bergsområde mellan två bygder, Sannäs och Grebydalen. RAÄ gjorde bedömningen att verken inordnar sig i kulturlandskapet i stort trots att anläggningarna klart påverkas. Det är en bedömning som håller. I jämförelse med moderna verk måste det framhållas att den platsspecifika skadan som verken på denna plats gör är mycket ringa. De planer som anlagts på uppställningsplatserna är klart mindre än skogsbruksvägars vändplaner. Det är inte många hundra kvadratmeter som går åt per verk. Vilket kan jämföras med de moderna stora verken där uppställningsplatsernas yta sällan understiger 3000 kvadratmeter, oavsett vad projektören angett i beslutsunderlagen.



Att verken söder om Sannäs restes i mitten av 1990-talet, när det pågick som mest forskning kring hur man motverkar nedbrytningen (främst orsakad av luftburna föroreningar) av områdets världsunika hällristningar kan ses som en positiv paradox, där vindkraftprojektering har indirekt positiv inverkan på kulturarvet.

onsdag 12 maj 2010

Vertikal vindkraft

I vintras öppnades ett vindkraftverk med en annorlunda teknisk lösning i Falkenberg. Företaget vertical wind ligger bakom verket som skall ingå i en grupp om fyra verk, bekostade av falkenbergs energi.
Vi har åkt förbi verket ett flertal gånger utan att det snurrat, men i morses så var det igång och vi kunde bilda oss en uppfattning om hur verket påverkar sin omgivning. På håll är det mindre påtagligt än övriga verk, övriga verk är dock större så frågan återstår om hur man uppfattar situationen om effektmässigt jämnbördiga verk jämförs. Detta vertikala verk har ett uppenbart problem. Det kan skapa en synvilla. Synvillan innebär att man uppfattar att rotorn snurrar åt fel håll samt är vinklad. Sannolikt beror detta på de snedställda stagen vilka när rotorn snurrar skapar synvillan. Kanske kan detta undvikas genom en annan stagkonstruktion. Synvilllan innebär att verken blir en oundviklig fixpunkt i landskapet och dominerar över övriga föreeelser i högre grad än andra verk. Genomskådas synvillan är vår initiala uppfattning att verket är mindre dominerande än horisontella verk, med den brasklappen att vi inte kunnat jämföra verk av samma kapacitet.

måndag 10 maj 2010

Storlek på uppställningsplatser

I en MKB vi kikat på anges storleken på uppställningsplatserna där vindkraftverken skall byggas till i genomsnitt 1300 kvadratmeter. Detta har kontrollmätts i fält med gps. Uppställningsplatserna, grusplan samt den yta som schaktats av eller fyllts ut, var i genomsnitt 4700 kvadratmeter stora. Den minsta var 2700 kvadratmeter stor emdan den största var på hela 9000 kvadratmeter. Skillnaden gentemot vad som uppgavs i MKB-n är minst sagt anvärkningsvärd. Vi kommer att följa upp detta och undersöka vad det beror på samt om man tagit mer yta i anspråk än angivet på de platser man ansökt om tillstånd till arkeologiska undersökningar...

måndag 12 april 2010

Nytt och gammalt



Det är allmänt vedertaget att hårt industrialiserade landskap lättare kan inkorporera vindkraftverk än ålderdomliga opåverkade landskapsutsnitt. I hårt exploaterade landskap kan vindkraftverk till och med förstärka den historiska dimensionen i landskapet.
Väröhalvön strax norr om Varberg är mycket hårt exploaterad. Där ligger såväl Ringhals kärnkraftverk som Värö bruk (Södra cell Värö). Det sistnämnda är ett sulfatmassabruk. På udden har man nyligen uppfört en handfull vindkraftverk. Läget är bra, vindtillgången till fyllest vilket inte minst märks genom att det finns flera gamla väderkvarnar i trakten. Genom att vindkraftverk har uppförts minskar industribyggnadernas dominans i miljön och vindkraftverken påminner om att det finns andra resurser att utnyttja. Kraftverken återknyter också till de gamla möllorna i bygden, vilket kan ses som en förstärkning av ett av traktens kulturmiljömässiga karaktärsdrag



Ny medarbetare

Nu kan vi stolt avslöja att vi hittat en ny biolog till projektet. Leif Björkman var dessvärre föranledd att hoppa av men har nu ersatts av Örjan Hill (Hill kulturhistorisk forskning).

Örjan har stor erfarenhet av att skriva på uppdrag, bland hans fina alster märks kanske De gamle och skogen allra tydligast. Örjan lever och verkar framför allt i skogsbygd, han arbetar med såväl privatpersoner som skogsbolag och länsstyrelsen som uppdragsgivare. I samband med en satsning på fornlämningar i skogsmark gjordes en film om kulturmiljöhänsyn i skogsbruk, i flera klipp figurerar Örjan, men ett om biologiskt kulturarv kan särskilt framhållas.

måndag 29 mars 2010

Det är skillnad på storlek och storlek

Läser för ögonblicket i en MKB och häpnar över vissa uppgifter. Det står att ett område på 1300 kvadratmeter kommer att tas i anspråk för anläggning av fundament, plats för lyftkran mm.

I verkligheten var den yta som fyllts ut, planats ut eller på annat sätt schaktats på 9000 kvadratmeter! Vi var på plats och mätte...

Vi kommer systematiskt att undersöka hur stora ytor som tarvas vid anläggning, så här stora avvikelser är inte något som gynnar branschens trovärdighet.

Skogens biologiska kulturarv

Biologiskt kulturarv är en av ingångarna till kulturmiljön i detta projekt. För några år sedan publicerade RAÄ en bra rapport om biologiskt kulturarv i skogsmark, den hittar ni här.

Kulturarv-vindkraft-turism

I mitt lokala annonsblad kunde man häromveckan (precis som alla veckor) läsa kritiska insändare om en planerad vindkraftpark i kommunens västra del. Just denna lyfte fram kulturarvsaspekten med följande ord:

Vi talar om en kulturbygd som kommer att vanställas till oigenkännlighet och
förlora sin attraktionskraft för bosättning och rekreation


Uttalandet är intressant och för mina tankar till en Skotsk studie där man undersökte turisters upplevelser av vindkraftparker i västra skottland (Argyll & Bute). Dvs ett område som turister framför allt besöker på grund av dess natur samt dess värden som kulturbygd. Vad kom man då fram till i studien ”Tourist Attitudes towards Wind Farms”?

I undersökningen intervjuades 307 turister. Frågorna kretsade kring: besöksfrekvens, vad som lockade dem till området, om det fanns något i omgivningen som störde, om man kom ihåg var man sett vindkraftverk, om man planerar att komma tillbaka till området etc.

Huvuddelen av de intervjuade hade varit i området förut (60%) och det var naturen och kulturlandskapet, dvs sceneriet, som lockade dem till området. På den direkta frågan om det fanns något som gjorde området oattraktivt svarade en majoritet ”inget”, den högsta negativa responsen gällde ”för mycket skräp” (3%). De flesta hade sett vindkraftverk men kunde inte peka ut var de sett dem. Det intressanta är att av de som hade ett minne av att sett vindkraftverk så ansåg 43% att de utgjorde ett positivt inslag i miljön medan 8% ansåg att de utgjorde ett negativt inslag.

Dessa siffror är givetvis inte direkt översättningsbara till svenska förhållanden, sannolikt därför att miljöbelastningen i Storbritannien över lag är extremt hög och i det perspektivet är en ”ren” energikälla som vindkraft något mycket positivt.

Rapporten är intressant nog att läsas. En sammanfattning hittar man här.

måndag 15 mars 2010

Genomförd presentation samt abstract

I fredags, den 12 mars, presenterades projektet vid den årligen återkommande Västsvenska arkeologidagen på Göteborgs Universitet. Detta är ett tillfälle då aktuell arkeologi i västsverige belyses av de olika aktörerna. Deltar gör arkeologer från olika firmor/museer, studenter samt handläggare från länsstyrelsen. Det är ett bra tillfälle att nå ut med information till kulturmiljösektorn. Ungefär 100 personer deltog på seminariet.

Idag 15 mars är sista dagen att skicka in abstracts till Nationella Vind. Ett sådant går med mailen så fort det är korrekturläst.

onsdag 3 mars 2010

Förändringar i projektgruppen

Projektet har råkat ut för ett smärre bakslag. Vår biolog har känt sig tvungen att dra sig ur projektet och sökandet efter en ny har vidtagit.

Sedan är det glädjande att Maja Lindman, byggnadsantikvarie på Kulturmiljö Halland återkommit fårn föräldraledigheten. Hon ingick i den ursprungliga projektgruppen men ersattes en tid av Björn Ahnlund. Nu träder Maja åter in i projektet. Välkommen tillbaka Maja!

onsdag 24 februari 2010

Accept

En reviderad version av debattartikeln om preparatsvärde har nu accepterats av Fornvännens redaktion. Begrepp som preparatsvärde, pietetsvärde och bruksvärde brukar tas upp i kulturmiljödelen av MKB-er och liknande underlag. Att begreppens innebörd diskuteras och definieras är därför viktigt.

torsdag 18 februari 2010

Presentation i västsverige

Den 12 mars kommer projektet att presenteras på "Västsvensk arkeologidag" som är ett sedan snart 15 år en årlig samlingspunkt för arkeologer i Västsverige. Såväl arkeologer från universitet som från länsstyrelser och uppdragsverksamheten på museer, RAÄ och privat sektor deltar. Ett bra läge att uppmärksamma projektet brett inom branschen.

Vår presentation står som första programpunkt. Hela programmet hittar ni här.

måndag 1 februari 2010

Vindkraftpresentation för journalister

För ett par veckor sedan var det miljöforskningsdagar för journalister på Naturvårdsverket. Första dagen handlade om vindkraft och den andra om biologisk mångfald. De flesta presentationerna finns nu tillgängliga på naturvårdsverkets hemsida. Den intresserade finner bland annat en presentation från detta projekt men även aktuell forskning kring vindkraftens buller, relation till fåglar mm.

måndag 18 januari 2010

Biologiskt kulturarv

En av de aspekter av kulturarvet som undersöks i detta projekt är det biologiska kulturarvet. Då är det glädjande att notera att centrum för biologisk mångfald i sitt senaste nummer av biodiverse har just biologisk mångfald som tema. Vi hävdar att denna aspekt av kulturarvet allt för ofta hamnar mellan naturvårdens och kulturmiljövårdens ansvar och därför ofta glöms bort eller nonchaleras.

tisdag 12 januari 2010

Begreppet preparatsvärde

Begreppet preparatsvärde används ganska ofta när kulturmiljöer belyses i mkb-er och frivilliga utredningar. Begreppet är av stor betydelse för hur en lämning skall klassificeras, om en räknas som fast fornlämning eller övrig kutlruhistorisk lämning. Denna uppdelning får stor betydelse för hur lämningen hanteras i den fortsatta prövningen utifrån lag (1987:950) om fornlämningar mm.

För ungefär 5 minuter sedan skickade jag in en debattartikel om begreppet till den mest spridda arkeologiska vetenskapliga tidskriften i Sverige, Fornvännen. Jag meddelar så fort jag vet om artikeln accepterats eller ej.