Torsdagen den 14 oktober deltog undertecknad i ett endagsseminarium om klimatförändringar och dess påverkan på kulturarvet. Seminariet arrangerades på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Det var ett samarrangemang mellan PRE-MAL och Nätverket Klimat och Kulturarv.
Det är uppenbart att de klimatförändringar vi börjat uppleva och kommer att uppleva i framtiden även kommer att påverka vårt kulturarv. Frågan är bara hur. Denna fråga stod i fokus för seminariet Klimatförändringar påverkar även kulturarvet - men hur?
Seminariet rörde sig mellan stort och smått, från det mikroskopiska till ras och erosion som påverkar hundratals hektar. Kulturarvsproblemen spänner från landskap till hus/fornlämning till samling/föremål. Att vi i Sverige ligger relativt långt efter när det gäller att riskbedöma klimatförändringarnas inverkan på kulturarvet är uppenbart. En liten koll i vår omgivning ger inblickar i hur man arbetar i andra områden:
Klimakommune, norsk site för kommunal planering med relativt riklig information om effekter på kulturarvet.
Den norska riksantikvarien har haft ett större projekt om klimatförändringarnas inverkan på kulturarvet.
Engelska national trust ägnar en del av sin website åt klimatförändringar. Något som påverkar en hel del av deras kulturhistoriskt värdfulla bebyggelse.
För svenskt vidkommande så finns det en lite del på klimatanpassning i värmland som ägnas åt kulturarv.
I mångt och mycket handlar frågan om att hantera och förebygga risker av olika slag. Fyra av föredragen ägnades åt den bruna pälsängern som är en relativt ny art i de skandinaviska länderna. Den lilla skalbaggens larv är ett seriöst hot mot samlingar som innehåller naturmaterial så som läder, skinn, päls, ull och fjädrar. Ökande medeltemperatur befaras gynna den bruna pälsängerns spridning och reproduktion. Den är definitivt något att hålla ögonen öppna för i kulturarvsinstitutionernas samlingar.
En förändring av havsvattentemperaturen kan medföra att vi får livsbetingelser som gynnar skeppsmasken i det tidigare förskonade innanhavet Östersjön. Detta handlade ett föredrag om. Wreckprotect heter projektet som har en internationell website.
En representant från brittiska National Trust redogjorde för aktuella problem och erfarenheter som de gjort vad gäller fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det för närvarande största problemet verkar röra tillfälliga störtfloder. Ett exempel på lokala extremväder som verkar vara i ökande. Det positiva är dock att äldre bebyggelse verkar tåla att tillfälligt utsättas för vatten bättre än moderna byggnadsmaterial och byggnationslösningar.
Kyrkornas ute och inneklimat har det forskats om. Mögel finns i större eller mindre utsträckning i princip alla kyrkor. Speciellt i olika mikroklimat (skåp, bakom tavlor, i orglar etc) trivs möglet. En speciell sorts mögel som i princip enbart finns i kyrkor har identifierats, den är bra på att överleva och verkar bida sin tid för att växa till under de korta stunder som betingelserna är goda dvs när temperaturen och luftfuktigheten stiger i samband med att kyrkan används...
Dagen visade tydligt att arbetet med relationen klimatförändring - kulturarv måste bedrivas internationellt samt tvärvetenskapligt. Dels för att få tillräcklig finansiering för forskning och dels för att hitta rätt forskare. För närvarande verkar trenden vara att använda olika GIS-verktyg för att försöka identifiera riskområde/objekt.
Vindkraft är ett sätt att ändra vår energianvändning så att mindre långtidsbundet koldioxid släpps ut i atmosfären, vilket är positivt för kulturarvet eftersom många av de framtida hot som hänger över kulturarvet har med ökande medeltemperatur, (regionalt) ökad nederbörd, samt extremväder att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar