Nätverket för klimat och kulturarv

Nätverket för klimat och kulturarv administreras via Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads Universitet. Nätverket hittar man enklast via deras hemsida.

Kort om nätverket:

Nätverket samlar forskare, myndigheter och organisationer som intresserar sig för frågor om hur klimat påverkar kulturarv. Syftet är att tillsammans arbeta vidare med tillämpad forskning inom detta tvärvetenskapliga fält. Vår inriktning är att undersöka effekter av förändringarna och hur vi kan anpassa förvaltning och bevarande av kulturarvet till situationen.

Ett litet verk som smälter in

Ett litet verk importerat från Australien. Beläget utefter kusten mellan Falkenberg och Varberg. Trots att det hör hemma i en totalt annorlunda kulturmiljö och klimat smälter det bra in i den västsvenska lokalmiljön. Kanske beroende på sin klassiska design.

Översikt om vindkraft i Halland

Länsstyrelsen Halland har med stöd från Boverket gjort en landskapsöversikt där lämplighet/tålighet för vindkraftetablering studerats.

Initiativet utgör ett bra helhetsgrepp på ett helt landskap. Ju fler sådana som finns som underlag destu enklare blir det för projektören att ta ställning till om det är värt att satsa på ett område eller inte. Det bästa hade givetvis varit om ett sådant här översiktligt arbete gjorts innan kommunerna gjord sina vindkrafttillägg till den översiktliga kommunala planeringen... Hur som helst, nu får projektören i alla fall ytterligare en vink om var det är lämpligt/olämpligt att gå vidare med projektidéer.

Vindkraft och vilt

Eftersom mitt största fritidsintresse just nu är jakt brukar jag hålla ett öga på just jaktliga företeelser invid vindkraftverk. Inte minst därför att det i vissa jaktliga kretsar finns en stor oro för hur vindkraftparker påverkar möjligheten till jakt.

Igår när jag gjorde ett återbesök på en park i västra småland tog jag ovanstående bild. De senaste årens vintrar har varit hårda, vilket framför allt satt hård press på våra minsta hjortdjur, rådjuren. De har svultit, foster har kastats pga detta, djur har svultit ihjäl och vid skarsnö har rävarna gått hårt åt även vuxna rådjur. Det finns områden där vi på grund av hård vinter i princip helt saknade kid i fjol. Då är det glädjande att se att det på sina håll gjorts ansträngningar för att hjälpa viltet. En förutsättning för att kunna göra detta, när snön börjar närma sig meterdjup, är att det finns ett plogat vägsystem. Och det gör det vid vindkraftparker. Så bilden ovan visar en hög med regnskyddat hö som blivit över från vinterns fodringsinsatser.

Kanske kan viltvårdsinsatser likt dessa vara något för bolagen att ta till för att öka acceptansen för parkerna ute i bygderna? Rätt utförda foderinsatser minskar för övrigt betes- och bökningsskador på växande gröda och planteringar så det är fler än bara jägarna som gynnas!

Den ofarliga kärnkraften?

Rätt ofta ser man argument att kärnkraften är den mest miljövänliga energikällan. Tanken är då att den ger väldigt mycket energi i förhållande till hur mycket växthusgaser den släpper ut i atmosfären. Det man inte brukar blunda för är problemen med slutförvaring. Dessa är i dagsläget långt ifrån lösta.

Men det finns andra problem. Visst är det ovanligt med olyckor, men de händer bevisligen och då blir kärnkraften vips väldigt farlig. T.ex. så brinner just nu ett kärnkraftverk i staden Onagawa som ligger i landskapet Miyagi i nordöstra Japan. Detta som en direkt följd av morgonens kraftiga skalv och efterföljande tsunami.

Så när man vulgärjämför (vilket ofta sker) kärnkraft och vindkraft måste man inse att kärnkraften har såväl direkta risker som mångtusenåriga risker. Dessa måste vägas in i argumentationen.

Två vanliga genvägar

Ibland är det lättare att säga vad kulturmiljön inte är än att säga vad den är.

Det finns en tendens i MKB-er att man försöker ta genvägar. Det är förståeligt, varje genväg man kan ta sparar in pengar. Antingen i projektörens totalbudget eller så blir det mer vinst för underkonsulten. Detta ingår i spelet.

Det finns två vanliga genvägar som brukar tas när man skall beskriva vilka kulturmiljöer och fornlämningar som kommer att påverkas av en projektering.

Genväg 1: kulturmiljö = områden som pekats ut som riksintressen för kulturmiljön.

Problemet här är att riksintressena endast är subjektiva typexempel. De speglar inte nödvändigtvis vad som är områdets relevantaste kulturmiljöer. Sedan finns det riksintressen som fungerar väl ihop med t.ex. vindkraft.

Genväg 2: fornlämningar = platser som finns markerade i fornlämningsregistret/FMIS.

Problemet är att fornlämningsregistret inte är ett facit utan en indikation. Det är därför det i lagen finns möjlighet att på projektörens bekostnad leta efter nya fornlämningar genom en arkeologisk utredning. Att påstå att inga fornlämningar kommer att påverkas därför att det inte finns några fornlämningar registrerade inom projektområdet är att ta en stor medveten risk.

Dvärgbandmask

Rätten att jaga räv kan ses som ett stycke kulturhistoria. Under de perioder jakten på högvilt var begränsad hade allmogen möjlighet att jaga räv. Nu finns det många anledningar att göra det. En stavas dvärgbandmask.

Tidigare idag for jag upp till Orust och deltog i en större rävjakt med ett 50-tal deltagare. Orust ligger nära det område, Lane Ryr, där man funnit rävar med dvärgbandmask. Om inte orusts kvot är fylls kommer antagligen de som fälldes under dagen att skickas till Uppsala.

Men det var inte det jag skulle nämna. Snarare det faktum att jag vid dagens andra såt hamnade något hundratal meter från ett vindkraftverk. Uppskattningsvis ett 70 meter högt verk. Trots att jag hade förstärkning av ljudet i mina kåpor lade jag inte märke till verket annat än visuellt när jag vände mig åt det hållet. Men det är jag det. Andra hade säkert låtit sig störas. Själv var jag koncentrerad på att följa ljudet av drevhundarna.

Förbud och tillfälle

Vi har vid tidigare tillfällen lyft fram tillgängligheten till områden med vindkraftverk som något viktigt. Dvs det är viktigt att vindkraftetableringar inte minskar tillgängligheten. Men det gäller när etableringen är genomförd och verken är i drift. På bilden ovan ses en förbudsskylt, men den är motiverad av att området håller på att projekteras och skall betraktas som en enda stor och farlig byggarbetsplats.

Mölle och mölla

Skylten pekar mot Järnmölle, en viktig plats för järnframställning under medeltiden. Då var hallands och skånes inland Danmarks bergslag.... I bakgrunden en modern vindmölla, väldigt nyuppsatt.

Kommentarer

De senaste dagarna har möjligheten att kommentera inlägg upptäckts. Ett dussin kommentarer har rasslat in. Det är ju kul. Vad som är lite tråkigare är att det är inlägg med i princip samma innehåll som man kan hitta precis överallt på nätet. Samma argument och exempel. Om och om igen. Jag hade hoppats att denna blogg som försöker anlägga ett tydligt perspektiv i förhållande till vindkraft skulle generera något annat.

Syftet med bloggen är inte att vara "för" eller "emot" vindkraft. Syftet är att ge ett kulturarvsperspektiv på vindkraftproblematiken. För den stora expansion av vindkraft som vi i dag ser kan definitivt vara ett problem om den inte hanteras på ett för kulturarvet och kulturmiljön bra sätt. Samtidigt kan den ha stora positiva effekter på kulturarvet och kulturmiljön. Båda perspektiven försöker vi belysa.

Vi valde medvetet att dels tillåta anonyma kommentarer och dels att inte förhandsgranska kommentarerna. Vi drar oss också i det längsta för att radera kommentarer. Men det kräver att de som kommenterar på något vis försöker hålla sig till bloggens grundläggande syfte, det kräver även att de som kommenterar uppvisar netiquett.

Alternative Energy Revolution

Kul strip från xkcd.

Kanske är det så det känns ute i bygderna om man missat att skapa en lokal förankring av projekteringen?

Av någon anledning hamnade bilden lite konstigt, men klicka på den så ser ni den i sin helhet.

Hur stor plats tar ett vindkraftverk egentligen?

Bilden är en sammanställning av uppgifter om uppställningsytornas storlek för vindkraftparker i skogsmark (mörkblå markering). Som jämförelse har den faktiskt ianspråktagna ytan vid ett tjugotal vindkraftverk lagts in. Skillnaden är markant.

Det som mätts in vid uppställningsplatserna är inte bara den grusade ytan utan allt som påverkat marken genom schaktning, sprängning, utfyllnad etc, dvs åtgärder som om de påverkar en fornlämning är tillståndspliktiga. Hade bara den permanent ianspråktagna ytan som grusats upp invid kraftverken mätts in så hade ytan blivit ungefär 20% mindre, vilket fortfarande är en stor avvikelse från vad som angivits i underlagen.

Stämningsbilder

Vilken vindkraftpark är mest välkomnande?

Man kan hantera en vindkraftetablering på många sätt, såväl i projekteringsstadiet som när den finns på plats. På bilderna ovan finns två olika exempel på skyltning inom två olika parker. Vilken kan man förvänta får störst acceptans av förbipasserande och boende i lokalmiljön?

Legotillverkning

Igår när jag kom hem från jobbet kom min son, 3 år, mig till mötes. Han strålade av glädje när han höll fram det han hört att jag allt för ofta pratar om hemma vid matobordet: en vindsnurra. Legotillverkad.

Ibland känner man sig lätt miljöskadad. Samtidigt stolt.

Uppföljning av en RAÄ-rapport

År 2000 publicerade RAÄ (Riksantikvarieämbetet) en rapport i sin serie om Kulturmiljöövervakning, rapporten benämndes fallstudie och har titeln ”Kulturmiljö och vindkraft”. I rapporten diskuteras ett tiotal fallstudier utifrån vilken påverkan enskilda vindkraftverk eller mindre parker har på kulturmiljön i området. Inom föreliggande projekt har vi återbesökt ett par platser för att se om samma bedömning av påverkan skulle göras nu, lite drygt 10 år senare. Nu skall man vara medveten om att mycket har förändrats på dessa 10 år. Vindkraftverk är betydligt vanligare i den svenska landskapsbilden idag än för 10 år sedan, vilket gör att betraktaren har en annan syn på och förförståelse vad gäller vindkraftverk. De betraktas rimligen som något naturligare idag än för 10 år sedan. Precis som ensilagebalar dagens jordbrukslandskap betraktas som något fullt naturligt – trots sin plastiga fulhet – på ett helt annat sätt än för bara 25 år sedan. Idag är verken betydligt större än vad som var aktuellt när RAÄ gjorde sin uppföljning. De nedanstående två blogposterna tar upp de två fallstudier från RAÄs rapport som vi följt upp.

Vertikal vindkraft

I vintras öppnades ett vindkraftverk med en annorlunda teknisk lösning i Falkenberg. Företaget vertical wind ligger bakom verket som skall ingå i en grupp om fyra verk, bekostade av falkenbergs energi.

Vi har åkt förbi verket ett flertal gånger utan att det snurrat, men i morses så var det igång och vi kunde bilda oss en uppfattning om hur verket påverkar sin omgivning. På håll är det mindre påtagligt än övriga verk, övriga verk är dock större så frågan återstår om hur man uppfattar situationen om effektmässigt jämnbördiga verk jämförs. Detta vertikala verk har ett uppenbart problem. Det kan skapa en synvilla. Synvillan innebär att man uppfattar att rotorn snurrar åt fel håll samt är vinklad. Sannolikt beror detta på de snedställda stagen vilka när rotorn snurrar skapar synvillan. Kanske kan detta undvikas genom en annan stagkonstruktion. Synvilllan innebär att verken blir en oundviklig fixpunkt i landskapet och dominerar över övriga föreeelser i högre grad än andra verk. Genomskådas synvillan är vår initiala uppfattning att verket är mindre dominerande än horisontella verk, med den brasklappen att vi inte kunnat jämföra verk av samma kapacitet.

Storlek på uppställningsplatser

I en MKB vi kikat på anges storleken på uppställningsplatserna där vindkraftverken skall byggas till i genomsnitt 1300 kvadratmeter. Detta har kontrollmätts i fält med gps. Uppställningsplatserna, grusplan samt den yta som schaktats av eller fyllts ut, var i genomsnitt 4700 kvadratmeter stora. Den minsta var 2700 kvadratmeter stor emdan den största var på hela 9000 kvadratmeter. Skillnaden gentemot vad som uppgavs i MKB-n är minst sagt anvärkningsvärd. Vi kommer att följa upp detta och undersöka vad det beror på samt om man tagit mer yta i anspråk än angivet på de platser man ansökt om tillstånd till arkeologiska undersökningar...

Biologiskt kulturarv

En av de aspekter av kulturarvet som undersöks i detta projekt är det biologiska kulturarvet. Då är det glädjande att notera att centrum för biologisk mångfald i sitt senaste nummer av biodiverse har just biologisk mångfald som tema. Vi hävdar att denna aspekt av kulturarvet allt för ofta hamnar mellan naturvårdens och kulturmiljövårdens ansvar och därför ofta glöms bort eller nonchaleras.

Energi och kulturpåverkan

Alla är i princip eniga om att samhället är i behov av en större mängd förnyelsebara energikällor. Det finns ett antal sådana vars miljöpåverkan har utretts under senare år. Ett sätt att mäta denna påverkan på kulturmiljön är att undersöka hur många forn- och kulturlämningar som tagits bort med stöd, eller skadats utifrån definitioner, i lag (1988:950) om kulturminnen mm för varje energislag. Då kan man räkna ut hur mycket varje energienhet per energislag kostar i form av forn- och kulturlämningar. Vi har inte sett några sådana beräkningar, men de är fullt möjliga att göra.

Ett spontant intryck är att ett ökat uttag av biomassa ur skogen innebär en väldigt hög kostnad för kulturarvet per uttagen energienhet. Skadefrekvensen på fornlämningar i skog i samband med skogsbruksåtgärder är redan nu oacceptabelt stor (se här, här och här). Skogsstyrelsen gör bedömningen att skadefrekvensen på forn- och kulturlämningar kommer att öka i och med ett ökat biomassauttag i form av t.ex. stubbskörd.