Alternative Energy Revolution

Kul strip från xkcd.

Kanske är det så det känns ute i bygderna om man missat att skapa en lokal förankring av projekteringen?

Av någon anledning hamnade bilden lite konstigt, men klicka på den så ser ni den i sin helhet.

Vilken vindkraftpark är mest välkomnande?

Man kan hantera en vindkraftetablering på många sätt, såväl i projekteringsstadiet som när den finns på plats. På bilderna ovan finns två olika exempel på skyltning inom två olika parker. Vilken kan man förvänta får störst acceptans av förbipasserande och boende i lokalmiljön?

Miljömässig kompensation

Det är fullt möjligt att tänka i termer av miljömässig kompensation när man gör ett intrång i en miljö. Jag vet inte i vilken utsträckning detta utnyttjas i samband med vindkraftprojektering, men möjligheten finns och frågan är om man inte skulle kunna närma sig vissa intressegrupper på detta vis. Kanske framför allt de som värnar naturintressen. Kan man t.ex. styra bort stora rovfåglar från område genom att utfodra i ett annat lämpligt område och därigenom undvika att de karismatiska djuren slås ihjäl när de utnyttjar termikströmmarna i närheten av vindkraftverken?

I samband med infrastruktursatsningar har man inom vägverket arbetat en del med miljömässig kompensation. En intressant publikation från Vägverket region syd i samarbete med länsstyrelsen i skåne län beskriver det hela på ett bra sätt.

Fägata och kraftkabel

När ett vindkraftverk och tillhörande infrastruktur väl byggs är det viktigt att forn- och kulturlämningar i direkt anslutning till projekteringen markeras så att man uppmärksammas på dem när insatserna görs. I detta fall är de en fägata som markerats och en kraftledning som grävts ner precis norr om fägatans ena vall/mur. Fägatans kant har markerats med gängse markeringsband.

Fundament och arbetsområde

När ett vindkraftverk anläggs i skogsmark krävs i många fall ett betydligt mycket större markingrepp än när de anläggs i fullåkersbygd. När länsstyrelsens tjänstemän handlägger ärendet utifrån lag (1988:950) om fornminnen mm utgår de oftast ifrån att verkets fundament täcker en yta på 25x25 meter, därtill kommer en liten grusad plan för mobilkranen att arbeta på. Om man följer upp det hela i fält och mäter in hur stort det faktiska arbetsområdet blev så är det större. Detta är en erfarenhet som är inte är unik för vindkraftetableringar, det brukar vara så i samband med de flesta exploateringsåtgärder, inte mins infrastrukturutbyggnad. Skillnaden är att länsstyrelsen vant sig vid detta i samband med infrastruktur och ofta arbetar med lite marginal eller åtminstone ställer frågan till exploatören. När vi häromdagen tog en tur till Oxhultgruppen i Hishult i Laholms kommun blev problematiken uppbenbar. Om man tar verk nr 9 som exempel så kunde vi mäta upp att man släntat, avbanat eller fyllt ut en uppmätt yta på 9033 m². Vilket motsvarar ungefär en fjärdedels trafikplats för en motorväg. Det återstår att jämföra med vilken yta man angett i arbetshandlingarna och vilka ytor som länsstyrelsens tjänstemän tagit i beaktande när man tillämpat fornminneslagen. Besöket innebar att vi omedelbart bestämde oss för att systematiskt mäta in ytor vid alla verk vi framgent besöker och följer upp för att utifrån dessa siffror få statistik på reel markåtgång vid etableringar.

Boktips

I miljökonsekvensbeskrivningar (mkb) ser man ofta att mer kraft läggs på natur- än kulturmiljöaspekter på den planerade exploateringen. Ofta är inte ens en arkeolog inblandad när fornlämningar och landskapsrum diskuteras i planprocessen. Delvis beror detta givetvis på att vissa kulturmiljöfrågor fångas in via speciallagstiftningen fornminneslagen (lag 1988:950 om fornminnen mm).

En studie av relationen mellan natur- och kulturmiljövård utifrån länsstyrelsers handlingspraxis har gjorts av forskare knutna till Lunds universitet. Studien kan laddas ner här.