Efter Nationella Vindkraftkonferensen

Nu har presentationerna från Nationella Vindkraftkonferensen 2011 i Kalmar lagts ut på konferensens hemsida. Den som är specifikt intresserad av presentationen från projekt Vindkraft & Kulturmiljö hittar den här.

Ett litet verk som smälter in

Ett litet verk importerat från Australien. Beläget utefter kusten mellan Falkenberg och Varberg. Trots att det hör hemma i en totalt annorlunda kulturmiljö och klimat smälter det bra in i den västsvenska lokalmiljön. Kanske beroende på sin klassiska design.

Översikt om vindkraft i Halland

Länsstyrelsen Halland har med stöd från Boverket gjort en landskapsöversikt där lämplighet/tålighet för vindkraftetablering studerats.

Initiativet utgör ett bra helhetsgrepp på ett helt landskap. Ju fler sådana som finns som underlag destu enklare blir det för projektören att ta ställning till om det är värt att satsa på ett område eller inte. Det bästa hade givetvis varit om ett sådant här översiktligt arbete gjorts innan kommunerna gjord sina vindkrafttillägg till den översiktliga kommunala planeringen... Hur som helst, nu får projektören i alla fall ytterligare en vink om var det är lämpligt/olämpligt att gå vidare med projektidéer.

Arkeologisk konferens

När detta skrivs pågår en av de största skandinaviska arkeologiska konferenserna i Kalmar. N-TAG, eller Nordic Theoretical Archaeology Group, har konferens på temat Multidisciplinary Archaeology. Detta sågs av oss som ett bra tillfälle att presentera vissa av våra resultat och tankar för en vetenskaplig fackmannapublik. Sagt och gjort, på sessionen Combining "facts": artifacts and ecofacts in archaeology presenterades lite av våra tankar kring hur man kan använda biologiskt kulturarv som en metod att verifiera eller identifiera äldre tiders landskapsbruk. Föredragets abstract löd:

Living Ecofacts – Aspects on Biological Cultural Heritage
Leif Häggström, Heritage Halland
In a project exploring the effects on cultural heritage by the construction of large scale wind mills one of the approaches are the effects on biological heritage. I will in this paper discuss some of the results, primarily the potential of using biological cultural heritage as ecofacts which can reveal past uses of the landscape. I.e. outland use which cause vague archaeological traces can be identified by distinguishing the biological cultural heritage in the area. By combining these results with historical documents and archaeological remains a more accurate sketch of past landscapes can be drawn. This will be exemplified.

Föredraget fick bra respons med en hel del frågor. Efter sessionens slut kom flera fram och ville prata om hur mani praktiken kan använda sig av det, samt inte minst problematiken med det biologiska kulturarvets legala status via rådande (icke-) tillämpning av fornminneslagen.

De sista resterna

Vi har tagit upp platsen tidigare, de fyra verken i Kulltorp i Gnosjö kommun i västra Småland. Vad gäller kulturmiljön så konstaterade man i underlagen att:

• Inga fornlämningar påverkas
• Inga riksintressen för kulturmiljövården finns registrerade

Detta stämmer, med modifikation. Läget, en hög kulle i ett relativt flackt landskap, gör att verken syns långt och påverkar ett mycket stort landskapsrum. Det stämmer också at ingen registrerad fornlämning påverkades. Problemet var dock att:

1. Den kulturlämning, en backstuga, som fanns i området vid en snabb arkivkontroll visade sig har belägg från 1700-talet vilket enligt gällande praxis gör den till en fornläming istället för kulturlämning.
2. Ett röjningsröseområde, tidigare okänt, har vi vid våra besök hittat. Det är delvis täckt/förstört av en vägdragning mellan två verk.

Man kan utifrån detta projekt tydligt se att det behövs antikvariska insatser/kontroller i fält och inte bara ett snabbt avfärdande (även om det i detta fall gjordes av länsstyrelsen). Projektet demonstrerar också med stor tydlighet hur stora ytor som går åt vid projektering. Och då åsyftas endast ytor som direkt påverkas via schaktning, sprängning eller utfyllnad.

Hur som helst. Backstugan är borta och röjnignsröseområdet delvis förstört. I det område där backstugan låg kan idag en mindre stenröjd yta, en åkerplätt, skönjas samt en stenkantad grop, eventuellt en struka. Samt, vilket jag upptäckte igår, ett litet bestånd med låga ålderdomliga påskliljor. Antagligen ett stycke biologiskt kulturarv som genom uppöppnandet av skogens mörker åter blommat upp.

Vindkraft och vilt

Eftersom mitt största fritidsintresse just nu är jakt brukar jag hålla ett öga på just jaktliga företeelser invid vindkraftverk. Inte minst därför att det i vissa jaktliga kretsar finns en stor oro för hur vindkraftparker påverkar möjligheten till jakt.

Igår när jag gjorde ett återbesök på en park i västra småland tog jag ovanstående bild. De senaste årens vintrar har varit hårda, vilket framför allt satt hård press på våra minsta hjortdjur, rådjuren. De har svultit, foster har kastats pga detta, djur har svultit ihjäl och vid skarsnö har rävarna gått hårt åt även vuxna rådjur. Det finns områden där vi på grund av hård vinter i princip helt saknade kid i fjol. Då är det glädjande att se att det på sina håll gjorts ansträngningar för att hjälpa viltet. En förutsättning för att kunna göra detta, när snön börjar närma sig meterdjup, är att det finns ett plogat vägsystem. Och det gör det vid vindkraftparker. Så bilden ovan visar en hög med regnskyddat hö som blivit över från vinterns fodringsinsatser.

Kanske kan viltvårdsinsatser likt dessa vara något för bolagen att ta till för att öka acceptansen för parkerna ute i bygderna? Rätt utförda foderinsatser minskar för övrigt betes- och bökningsskador på växande gröda och planteringar så det är fler än bara jägarna som gynnas!

Presentationer i Kalmar x2

Två gånger med kort mellanrum under våren kommer vindKRAT & KULTURmiljö att presentera resultat i Kalmar.

Det första tillfället äger rum direkt efter påsk och sker på en arkeologisk konferens.

Det andra tillfället är på nationella vindkraftkonferensens andra dag, under ett pass som heter "Forskare presenterar aktuella rön..".